Ett enklare språk

Här på Gili Meno så pratar jag inte helt oväntat mer engelska än i Sverige. Engelskan har dock en förmåga att förenklas på platser som denna. Dels så är många av lokalarna dåliga på engelska, men det finns gott om undantag. Dels så är Indonesiska språket enklare uppbyggt än många andra språk, det saknar många av de böjningar av ord vi är vana vid.

Detta påverkar min engelska genom att jag mer och mer börjar prata som de lokala invånarna. T.ex. så sa jag under gårdagen att något skulle vara ”more easy” istället för ”easier”. Och idag när jag förklarade för en av snickarna att jag vill veta i tid när saker tar slut förklarade jag det som att ”next time tell me yesterday”.

Att prata med gäster från icke engelskspråkiga länder gör det inte heller bättre så jag får se till att öva mer med britter, amerikaner och australiensare.

Ut med det gamla

Det stora huset på området är på väg ner nu. Ett gäng snickare började igår att riva det och det ser mer och mer ut som ett skelett.

Vi har en katt som går runt på området. Ser inte alls ut som alla katter här som har tunt hår och konstigt formade svansar. Den ser mer ut som en Norsk skogskatt. Lämnades här av sina Italienska ägare när de själva lämnade ön. Måste ju vara mycket bättre det än att den hamnat i karantän i en massa månader. Nu stryker den runt på här och jag har sett den fånga geckos utanför kontoret där jag bor. Igår var den inne på besök, vi satt och åt bananchips.

Här känns det som höst. Starka vindar och mycket regn. Imponerande hur snabbt det kan slå över till fullt skyfall.

[AFG_gallery id=’6′]